lästips

Summerat blir budskapet jag tar till mig från den här romanen att 1) det är fel att skita i andra bara för att du är starkare 2) du tar fan inte skada av att hugga i och jobba för ditt uppehälle även om du inte behöver det. Struntar du i budskap borde du ändå läsa boken för den lysande gestaltningen av Varg-Larsen. Hans resonemang är skrämmande cyniskt och logiskt på sitt eget sätt samtidigt som Humphreys perspektiv på hans handlingar visar hur vridet och fruktansvärt sådant tänkande är i praktiken. Allt detta tjat om traditionell manlighet blev dock lätt löjligt i slutändan då mitt enda kriterium för manlighet är att du identifierar dig som man och då spelar det ingen roll om du bakar muffins eller hugger ved.

Berättelsen har egentligen inte mycket till handling, utan är mer fokuserad på att genom inre monolog skildra det väldiga hav av motsättningar, självbedrägerier och rädslor som utgör dynamiken i familjen Ramsay som aldrig kommer sig iväg till fyren. Jag måste erkänna att detta var inte en lättläst roman, vilket gjorde mig aningen vrång mot den. Det innebär inte att den är dålig, bara att jag föredrar böcker där jag inte behöver vara superkoncentrerad hela tiden för att hänga med i vad som händer. Dessutom skiftar Woolf perspektiv mellan karaktärerna i samma stycke, vilket jag aldrig uppskattar i en text. Den var dock värd att läsa för de lysande personporträtten, där jag särskilt fäster mig vid Lily Briscoe som får kontrastera som en modern kvinna mot urmodern Mrs Ramsay. Det ger mig en fingervisning om hur svårt det måste ha varit för kvinnor i början av 1900-talet att bryta sig de gamla könsrollerna och skapa sig egna liv.

John Steinbecks författarskap beskrivs i mina böcker om litteraturhistoria som naturalistiskt med fokus på arbetarklassen och samhällets utstötta som prostituerade och lösdrivare. Det här var väl en trevlig historia, men vidare berörd eller intresserad blev jag verkligen inte. Faktum är att den känns lite smått gubbsjuk då den äldre professorn får ihop det med en yngre kvinna som praktiskt taget ges till honom som en gåva av den välmenande omgivningen.

Det var en intressant läsning, även om Balzacs meningar är lite väl långa och jag är för obekant med historia för att kunna förstå alla referenser. Skildringen av hur pengar styr allting känns dock riktigt aktuellt för dagens samhälle där människor identifierar sig genom sin konsumtion.

Det här var väl inte en vidare uppmuntrande läsning, men ändå väldigt fängslande eftersom Bergman är otroligt skicklig på att skildra psykiskt obalanserade människor och målar en väldigt träffande bild av den amerikanska kändisvärlden som känns aktuell än idag.